Deu 5 | SweNUB | STEP | Mose kallade samman hela Israels folk och sa: Lyssna nu, Israel, till alla de föreskrifter och lagar som jag i dag har gett er! Lär er dem och följ dem noga!

‏ Deuteronomy 5

Sammanfattning av de tio buden

(2 Mos 20:1-21)

1 Mose kallade samman hela Israels folk och sa:

Lyssna nu, Israel, till alla de föreskrifter och lagar som jag i dag har gett er! Lär er dem och följ dem noga! 2 Herren, vår Gud, ingick ett förbund med oss vid Horeb – 3 inte med våra förfäder, utan med oss som lever idag. 4 Han talade med er ansikte mot ansikte ur elden där på berget. 5 Jag stod där mellan er och Herren för att förmedla Herrens ord, för ni var rädda för elden och gick inte upp på berget. Han sa:
6 ”Jag är Herren, din ^{▼▼Herren talar vid flera tillfällen, som här, i du-form (kollektiv singularis), direkt till hela Israels folk.} Gud, som har lett dig ut ur slaveriet i Egypten.
7 Du ska inte ha några andra gudar vid sidan av mig.
8 Du ska inte tillverka några avgudar, inga bildstoder som föreställer något i himlen, på jorden eller i vattnet under jorden. 9 Du ska inte tillbe eller tjäna sådana, för jag Herren, din Gud, är en svartsjuk Gud som låter straffet för fädernas synder drabba också barn intill tredje och fjärde generationen ^{▼▼Se not till 2 Mos 20:5.} när man hatar mig. 10 Men jag visar nåd mot tusenden när man älskar mig och lyder mina befallningar.
11 Du ska inte missbruka Herrens, din Guds, namn, för Herren låter ingen som missbrukar hans namn undgå att bli straffad.
12 Var noga med att hålla sabbatsdagen ^{▼▼Se not till 2 Mos 16:23.} helig, så som Herren, din Gud, har befallt dig. 13 Sex dagar ska du arbeta och uträtta dina sysslor, 14 men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Du ska inte utföra något arbete på den dagen, varken du eller dina söner eller dina döttrar, dina slavar eller dina slavinnor eller dina oxar, dina åsnor eller all din boskap, inte heller utlänningen som bor hos dig, utan dina slavar och slavinnor ska få vila den dagen precis som du. 15 Kom ihåg att du själv en gång var slav i Egypten och att Herren förde dig ut därifrån med stor makt och väldiga gärningar. Det är därför Herren, din Gud, befaller dig att fira sabbatsdagen.
16 Visa respekt för dina föräldrar, så som Herren, din Gud, har befallt dig. Då ska du få ett långt och lyckligt liv i det land som Herren, din Gud, ger dig.
17 Du ska inte mörda.
18 Du ska inte vara otrogen i ditt äktenskap.
19 Du ska inte stjäla.
20 Du ska inte vittna falskt mot en medmänniska.
21 Du ska inte ha begär till en annan mans hustru och inte heller avundas honom hans hem och egendom, hans slav eller slavinna, oxe, åsna eller något annat som tillhör honom.”

22 Detta är de bud som Herren gav till er alla då ni stod nedanför berget. Han uttalade dem med hög röst ur elden, molnet och det djupa mörkret. Dessa var de enda bud han gav er och han skrev ner dem på två stentavlor och gav dem åt mig.

23 Men när ni hörde rösten som kom ur mörkret och såg den väldiga elden uppe på berget, kom alla era stamhövdingar och äldste till mig 24 och sa:”Herren, vår Gud, har visat oss sin härlighet och sitt majestät. Vi har till och med hört hans röst inifrån elden. Nu har vi sett att Gud kan tala med en människa och ändå får människan leva. 25 Varför ska vi nu dö? Denna stora eld förbränner oss! Vi kommer säkert att dö om vi hör Herren, vår Gud, tala till oss igen. 26 Finns det någon dödlig varelse som har hört den levande Gudens röst inifrån elden som vi har gjort och som fått fortsätta att leva? 27 Gå fram du och lyssna till vad Herren, vår Gud, säger och kom sedan och berätta det för oss! Vi ska lyssna och lyda.”

28 Herren gick med på er begäran och sa till mig:”Jag har hört vad folket sa till dig, och det var rätt talat. 29 Tänk om de alltid kunde vara lika villiga att lyda mina bud! Då skulle allt gå väl för dem och deras barn i framtiden, generationerna igenom. 30 Gå och säg till dem att återvända till sina tält. 31 Sedan ska du ställa dig här bredvid mig, så ska jag ge dig alla de bud, lagar och föreskrifter som du ska undervisa dem om och som de sedan ska följa i det land jag ger dem till besittning.”

32 Var nu noga med att följa alla de bud som Herren, er Gud, har gett er. Vik inte av åt något håll! 33 Följ i allt den väg Herren, er Gud, har befallt er att gå! Då kommer ni att få leva ett långt och lyckligt liv i det land ni nu ska ta i besittning.