Isaiah 22

Profetia över Jerusalem

1Profetia om Synernas dal:
Vad är det som händer dig?
Varför springer alla upp på taken?
2Du stad full av larm och oväsen och triumf!
Dina slagna har inte slagits med svärd,
och de har inte dött i strid.
3Alla dina ledare har tagit till flykten.
De har tillfångatagits utan båge.
Alla som du grep tillfångatogs,
fastän de flydde långt bort.
4Därför säger jag:
”Låt mig få vara ensam
och gråta bittert!
Försök inte trösta mig
när mitt folk går under!”
5En dag med förvirring, tumult och skräck
kommer från Herren, härskarornas Herre,
i Synernas dal med nerbrutna murar
och rop upp mot berget.
6Elam tar kogret,
sina vagnsmän och ryttare,
och Kir har blottat skölden.
7Dina ljuvliga dalar är fulla av vagnar,
och ryttare har ställt upp sig vid porten.
8Juda blottläggs och blir utan skydd.
Du ser dig den dagen om efter vapen i Skogshuset.
9Ni ser att det finns många rämnor i Davids stad,
och ni samlar upp vattnet i Nedre dammen.
10Ni räknar husen i Jerusalem
och river ner dem för att laga muren.
11Ni bygger en ny damm mellan murarna
för vattnet från Gamla dammen.
Men ni ser inte upp till honom som gjort detta,
till den som för länge sedan planerat det här.
12Herren, härskarornas Herre, kallar er den dagen
till att gråta och sörja
och till att raka era huvuden
och klä er i säcktyg.
13Men i stället blir det glädje och firande,
slakt av oxar och lamm,
köttätande och vindrickande:
”Låt oss äta och dricka,
imorgon ska vi ju ändå dö!”

14Härskarornas Herre har uppenbarat för mig, låtit mig höra:”Denna er skuld ska inte försonas så länge ni lever,” säger Herren, härskarornas Herre.

Shevna och Eljakim

15Så säger Herren, härskarornas Herre, till mig:
”Gå till förvaltaren Shevna, palatsets föreståndare, och säg:
16Vad gör du här,
och vem har du här
för att du ska hugga ut en grav åt dig här,
göra åt dig en grav högt uppe,
en boning i klippan?
17Se, Herren ska kasta dig långt bort, du mäktige man!
Herren ska ta tag i dig ▼

▼Grundtextens innebörd är osäker.

18och rulla ihop dig till en boll
och kasta dig långt bort till ett stort land,
där du ska dö,
och där dina hästar och ståtliga vagnar ska bli kvar.
Du är en skamfläck för din herres hus!
19Jag ska köra ut dig från din plats,
dra ner dig från din position.

20Den dagen ska jag kalla på min tjänare Eljakim, Hilkias son. 21Jag ska klä honom i din mantel, spänna om honom ditt bälte och ge honom din auktoritet, och han ska bli en far för folket i Jerusalem och Juda. 22Jag ska lägga på honom nyckeln till Davids hus. När han öppnar kan ingen stänga, och när han stänger kan ingen öppna. 23Jag ska slå in honom som en spik som sitter stadigt på sin plats. Han ska bli som en högaktad tron för sin fars släkt. 24Så ska de hänga på honom all ära från hans fars släkt, ätt och avkomlingar, alla mindre kärl, skålar och allehanda krus. ▼

▼Grundtexten är svårtolkad.

25Men den dagen, säger härskarornas Herre, kommer spiken som satt stadigt på sin plats att lossna. Den bryts av och faller ner. Bördan som hängde på den förstörs, för Herren har talat.”