Isaiah 7

(7:1—39:8)

Achas regerar i Juda

(7:1—12:6)

Aram och Israel hotar Juda

1När Achas, Jotams son och Ussias sonson, var kung i Juda anfölls Jerusalem av Arams kung Resin och Israels kung Pekach, Remaljas son, men de lyckades inte inta staden.

2När man vid Davids hov fick höra att Aram hade allierat sig med Efraim, skakade både kungen och hans folk som skogens träd skakas av en storm.

3Då sa Herren till Jesaja:”Ta med dig din son Shear Jashuv
Betyder En rest vänder om.
och gå ut och möt kung Achas vid slutet av Övre dammens vattenledning på vägen till Valkarfältet.
4Säg till honom:’Håll dig bara lugn. Var inte rädd och tappa inte modet för dessa två rykande vedstumpar, Resin med araméerna och Remaljas son, i deras rasande vrede. 5Aram, Efraim och Remaljas son har gjort upp onda planer mot dig. De säger: 6”Vi ska invadera Juda och skapa panik där, dela det mellan oss och göra Taveals son till dess kung.” 7Men så säger Herren, Herren:
Det ska inte lyckas,
så ska inte ske,

8för Damaskus härskar över Aram,
och Resin över Damaskus.
Inom sextiofem år ska Efraim också vara krossat som folk.

9Samaria härskar över Efraim,
och Remaljas son över Samaria.
Om ni inte står fasta i tron
kan ni inte bestå.’ ”

Immanuel – Gud med oss

10 Herren talade igen till kung Achas:

11”Be Herren, din Gud, om ett tecken, nerifrån dödsriket eller uppifrån höjden.” 12Men Achas sa:”Jag vill inte be, jag vill inte pröva Herren.” 13Då sa Jesaja:”Lyssna, Davids ätt! Är det inte nog att ni sätter människors tålamod på prov? Ska ni också pröva min Guds tålamod? 14Därför ska Herren själv ge er ett tecken. Jungfrun
Det hebreiska ordet betyder i första hand den unga kvinnan och syftar på en flicka som kan eller ska gifta sig, men det kan också syfta på en kvinna fram tills att hon får sitt första barn. En god, ogift kvinna var en jungfru, vilket motiverar den översättningen. Så står det också i Septuaginta mer preciserat jungfrun, som evangelierna senare visar var fallet med Maria, Jesus mor. Immanuel betyder Gud med oss.
ska bli med barn och föda en son, och hon ska ge honom namnet Immanuel.
15Grädde och honung ska han äta tills han lärt sig att förkasta det onda och välja det goda. 16För innan pojken har lärt sig att förkasta det onda och välja det goda, ska det land ödeläggas vars två kungar du är så rädd för. 17Herren ska genom kungen av Assyrien låta sådana tider komma över dig och ditt folk och din fars familj, som inte förekommit sedan Efraim bröt upp från Juda.”

18Den dagen ska Herren locka hit flugorna längst bort vid änden av Egyptens floder och bina i Assyrien. 19De ska allesammans komma och slå sig ner i djupa raviner och klippskrevor, i de törniga snåren och vid vattenhålen. 20Då ska Herren med en hyrd rakkniv från andra sidan Eufrat, Assyriens kung, raka av allt hår på huvudet och benen och skära bort även skägget. 21Då ska var och en bara kunna föda upp en ko och två får. 22Men man kommer att få så mycket mjölk att man kan leva av grädden. Ja, alla som blir kvar i landet ska leva av grädde och honung. 23Då ska det ske att där det nu finns tusen vinstockar, värda tusen siklar
En sikel motsvarade ca 12 gram.
silver, ska det bara finnas tistlar och törne kvar.
24Med pilar och båge ska man gå dit, för hela landet är täckt av tistel och törne. 25På alla de berg där man nu arbetar med hacka ska man inte längre kunna gå av fruktan för tistel och törne. Där ska man släppa korna på bete och låta fåren trampa.

Isaiah 8

Jesaja och hans barn som tecken

1 Herren sa till mig:”Ta en stor bokrulle och skriv tydligt
Det hebreiska ordets betydelse är osäker.
på den:’Maher shalal hash bas’,’plundra fort, snabbt byte.’ ”
2Jag kallade till mig trovärdiga vittnen, prästen Uria och Sakarja, Jeverekjas son. 3Sedan gick jag in till profetissan, och hon blev med barn och födde en son. Då sa Herren till mig:”Kalla honom’Maher shalal hash bas.’ 4För innan pojken ens kan säga’mamma’ eller’pappa’, ska både Damaskus rikedomar och bytet från Samaria föras bort till kungen i Assyrien.”

5Sedan talade Herren till mig igen och sa:
6”Eftersom detta folk förkastar Siloas stillaflytande vatten
och gläder sig över Resin och Remaljas son,

7ska Herren låta den väldiga Eufratflodens vattenmassor komma över det,
kungen av Assyrien med hela hans makt.
Floden ska stiga över alla sina bräddar och gå över sina vallar,

8forsa in i Juda och svämma över tills vattnet når ända upp till halsen.
Hans utbredda vingar ska täcka ditt land i hela dess vidd, Immanuel.”

9Slut er samman, ni folk,
ni ska ändå krossas!
Lyssna, alla länder långt borta!
Förbered er för krig,
ni ska ändå krossas!
Förbered er för krig,
ni ska ändå krossas!

10Gör upp era planer,
det blir ändå inget av dem,
och tala om vad ni vill,
det kommer ändå inte att lyckas,
för Gud är med oss.
På hebreiska Immanu El/Immanuel.

11 Herren talade allvarligt till mig och varnade mig för att gå samma väg som detta folk: 12”Kalla inte för sammansvärjning allt som detta folk kallar för sammansvärjning. Frukta inte det som de fruktar, bäva inte för det. 13Härskarornas Herre ska ni hålla helig, honom ska ni frukta och bäva för. 14Han ska vara en helgedom, för Israels båda släkter ska han vara en stötesten och en klippa som man faller på, och för Jerusalems invånare en snara och en fälla. 15Många ska snubbla på den, falla och krossas, snärjas och fångas.”

16Bind vittnesbördet och försegla lagen bland mina lärjungar. 17Jag väntar på Herren som döljer sig för Jakobs ätt, jag hoppas på honom.

18Se, jag och barnen som Herren har gett mig är tecken och förebud i Israel från härskarornas Herre, som bor på Sions berg.

19När de säger till er:”Fråga andebesvärjare och spåmän, dem som viskar och mumlar”, skulle då inte folk fråga sin Gud? Ska man fråga de döda i stället för de levande?
Grundtexten är svårförståelig och översättningen osäker.
20Gå till lagen och vittnesbördet! Om de inte talar i enlighet med dessa, så kommer de inte att få se någon gryning. 21Lidande och hungrande ska de dra fram genom landet, och eftersom de är utsvultna ska de rasa mot och förbanna sin kung och Gud. De ska se uppåt 22och ner på jorden, men överallt finns bara bedrövelse och mörker, en ångestens natt, och de ska drivas ut i det yttersta mörkret.

Isaiah 9

Profetia om Messias

1Men nattmörkret ska vika där det nu är ångest. I det förflutna lät han Sebulons och Naftalis land förödmjukas, men i framtiden ska han låta sjövägen bli upprättad, landet bortom Jordan, de främmande folkens Galileen.
2Det folk som vandrar i mörkret
ser ett stort ljus.
Över dem som bor i skuggans land
strålar ett ljus fram.

3Du gör folket talrikt
och ger dem en stor glädje.
De gläder sig inför dig
som man gläder sig under skördetiden
och som man jublar
när man delar upp bytet.

4Oket som var deras börda,
bjälken på deras axlar
och förtryckarens piska
bryter du sönder,
så som du gjorde på Midjans tid.

5Stövlar som trampats av soldater i strid,
mantlar som sölats ner i blod,
allt sådant ska brännas upp, förtäras av eld.

6Därför ett barn har fötts åt oss,
en son är oss given.
Väldet har lagts på hans axlar,
och han ska kallas
”Underbar Rådgivare”,
”Mäktig Gud”,
”Evig Fader”,
”Fridsfurste”.

7Väldet ska bli stort
och friden utan slut
över Davids tron och hans kungadöme.
Det ska befästas och stödjas
med rätt och rättfärdighet
nu och för evigt.
Härskarornas Herres lidelse ska göra det.

Herrens vrede mot Israel


8Herren sände ett budskap mot Jakob,
och det föll ner över Israel.

9Hela folket fick reda på det,
Efraim och Samarias invånare.
Men de sade i stolthet och övermod:

10”Tegelmurar har fallit,
men vi ska bygga upp nya med huggen sten.
Mullbärsfikonträd har huggits ner,
men vi ska ersätta dem med cedrar.”

11 Herren har rest Resins fiender mot dem
och hetsat upp deras fiender,

12araméerna i öster och filistéerna i väster,
och med vidöppna gap ska de sluka Israel.
Ändå har Herrens vrede inte lagt sig,
utan hans hand är fortfarande lyft.

13Men folket har inte vänt om
till honom som slagit dem,
de har inte sökt härskarornas Herre.

14Därför hugger Herren av från Israel
huvud och svans,
palmtopp och strå,
på en och samma dag.

15De äldste och förnämsta är huvudet,
och de falska profeterna är svansen.

16De som har lett detta folk har fört det vilse,
de som blivit ledda har hamnat fel.

17Därför kan Herren inte glädja sig över deras unga män
och inte visa barmhärtighet mot faderlösa och änkor,
för de är alla gudlösa och onda,
och ur varje mun kommer skamligt tal.
Men inte ens nu har Herrens vrede lagt sig,
utan fortfarande är hans hand lyft.

18För ondskan brinner som en eld
och förtär törnen och tistlar.
Den sätter snårskogen i brand,
och röken stiger mot skyn som en pelare.

19Av härskarornas Herres vrede brinner landet,
och dess invånare är som bränsle på elden.
Ingen skonar sin nästa.

20Man sliter åt sig till höger
men hungrar fortfarande,
man hugger för sig till vänster
men får inte nog.
Alla hugger in på varandra:

21Manasse äter Efraim
och Efraim Manasse,
och båda tillsammans på Juda.
Men inte ens nu har hans vrede lagt sig,
hans hand är fortfarande lyft.

Isaiah 10


1Ve dem som stiftar orättfärdiga lagar
och skriver förtryckande stadgar!

2De förvränger rättvisan för de utsatta
och berövar de förtryckta i mitt folk deras rätt.
De gör änkor till sitt byte
och plundrar de faderlösa.

3Vad ska ni göra på räkenskapens dag,
när förödelsen kommer från fjärran?
Till vem ska ni då fly för att få hjälp?
Var ska ni lämna era skatter?

4Inget annat återstår
än att huka sig bland de fängslade
eller falla bland de dräpta.
Men inte ens nu har hans vrede lagt sig,
hans hand är fortfarande lyft.

Herrens vrede med Assur som redskap


5”Ve Assur, min vredes käpp,
min rasande vredes piska!

6Jag sänder honom mot ett gudlöst folk,
mot det folk som gjort mig vred,
för att ta byte och plundra
och trampa ner dem som gyttja på gatorna.

7Men detta var inte hans avsikt,
innerst inne tänkte han inte så,
utan han var ute efter att förgöra
och utrota många folk.

8För han säger:
’Är inte alla mina furstar kungar?

9Gick det inte Kalno som Karkemish,
Hamat som Arpad,
Samaria som Damaskus?

10När jag nu har besegrat andra avgudariken,
där avgudarna var fler än i Jerusalem och Samaria,
Grundtextens innebörd är osäker i v. 10, 11.

11skulle jag inte kunna göra mot Jerusalem och dess avgudar
så som jag gjorde med Samaria och dess avgudar?’

12När Herren har fullbordat allt sitt verk på Sions berg och i Jerusalem, ska jag ställa den assyriske kungen till svars för vad han åstadkommit i sitt övermod och för hans stolta blick och förhävelse, 13för han säger:
’Med min egen kraft och vishet
har jag gjort allt detta,
eftersom jag är så klok.
Jag har flyttat folkens gränser,
plundrat deras förråd
och störtat härskare från deras troner.
Eller: som den mäktige avsatt kungar.

14Som en hand sträcks ut mot ett fågelbo,
så har jag sträckt mig efter folkens rikedomar,
och som man samlar övergivna ägg
har jag samlat hela jorden.
Ingen rörde en vinge
eller öppnade näbben och pep.’ ”

15Kan en yxa resa sig mot den som hugger med den?
Är sågen förmer än den som sågar?
Skulle en käpp kunna svinga den som lyfter den,
eller en klubba lyfta den som inte är av trä?

16Därför ska Herren, härskarornas Herre,
sända en tärande sjukdom bland hans kraftiga män,
och under hans höghet ska en låga brinna,
som en brännande eld.

17Israels ljus ska vara en eld
och dess Helige en låga
som bränner och förtär hans tistlar och törnen
på en enda dag.

18Hans skogars och trädgårdars härlighet
ska han fullständigt förstöra.
Det ska bli som när en sjuk människa tynar bort.

19De träd som blir kvar
är så få att ett barn kan räkna dem.

Israels rest

20Den dagen ska den rest som återstår i Israel och de som räddats av Jakobs släkt inte längre förlita sig på honom som slog dem, utan de ska ha en sann tillförsikt till Herren, Israels Helige. 21En rest av Jakob ska vända om till Gud, den Mäktige. 22För även om ditt folk, Israel, vore som havets sand, ska bara en rest vända om. En förintelse är bestämd, en rättfärdighetens flod. 23Herren, härskarornas Herre, genomför den beslutade förintelsen över hela landet.

24Så säger därför Herren, härskarornas Herre:”Du mitt folk som bor på Sion, var inte rädd för Assur, när han slår dig med käpp och lyfter sin stav mot dig, på samma sätt som Egypten. 25Snart ska förbittringen vara över och min vrede vändas till deras fördärv.”

26Härskarornas Herre, ska då svänga sin piska mot honom, som när han slog Midjan vid Orevs klippa och lyfta sin stav över havet, på samma sätt som i Egypten. 27På den dagen ska hans börda lyftas från dina axlar och oket på din nacke brytas sönder genom din fetma.
Eller genom din olja. Grundtexten i versens sista del är svårtydd. En möjlighet är att genom din fetma/olja ska tolkas som ett ortnamn, Pene-Shemen, som hör ihop med följande vers: Från Pene-Shemen kommer han, från Ajat, han drar fram genom Mikron…

28Han kommer från Ajat,
drar fram genom Migron,
lämnar sin tross i Mikmas.

29De går över passet
och stannar i Geva över natten.
Rama bävar, Sauls Giva flyr.

30Ropa, Gallim!
Lyssna, Lajsha!
Arma Anatot!

31Madmena flyr bort,
och invånarna i Gevim söker skydd.

32Redan idag ska han stanna i Nov.
Han knyter näven mot berget Sion,
mot Jerusalems höjd.

33Men se, Herren, härskarornas Herre,
hugger ner trädkronorna med våldsam kraft.
De högvuxna fälls,
de ståtliga huggs ner.

34Han hugger ner snårskogen med en yxa,
och Libanon faller för den Mäktige.

Isaiah 11

Ett skott ur Jishajs stam


1Ett skott ska växa fram ur Jishajs avhuggna stam,
ett skott ur dess rot ska bära frukt.

2 Herrens Ande ska vila över honom,
visdomens och förståndets Ande,
insiktens och kraftens Ande,
kunskapens och Herrens fruktans Ande.

3Han har sin glädje i att frukta Herren.
Han dömer inte efter det som ögonen ser,
skipar inte rätt efter det man hör.

4Han dömer de fattiga i rättfärdighet
och skipar rättvisa åt de förtryckta i landet.
Hans ord är en käpp som slår ner på jorden
och med sin andedräkt förgör han de onda.

5Rättfärdigheten är hans bälte
och sanningen bär han kring midjan.

6Då ska vargar bo tillsammans med lamm,
och leoparden ligga bland killingar.
Kalvar, lejon och gödboskap betar tillsammans,
och en liten pojke vallar dem.

7Kon betar tillsammans med björnen,
deras ungar ligger bredvid varandra,
och lejon äter hö som kor.

8Småbarn leker vid kobrans håla,
och ett barn sticker handen i ett giftormsbo.

9Ingenstans på mitt heliga berg
ska man göra något ont eller fördärvligt,
för jorden ska vara full av Herrens kunskap,
så som vattnet fyller havet.

10Då ska folken söka sig till Jishajs rot, som står som ett banér för alla folk, och den plats där han bor ska vara full av härlighet. 11Då ska Herren för andra gången räcka ut sin hand för att friköpa resten av sitt folk som är kvar, från Assyrien, Egypten, Patros, Kush, Elam, Shinar, Hamat och länderna utmed kusterna.
12Han ska resa ett banér för folken
och samla de förskingrade av Israel
och de kringspridda från Juda
från jordens alla ändar.

13Då ska Efraims avund upphöra
och Judas fiendskap ta slut,
så att Efraim inte mer avundas Juda
och Juda inte mer är fientligt mot Efraim.

14De ska anfalla filistéernas sluttning i väster
och tillsammans plundra folken i öster.
De ska lägga beslag på Edom och Moab
och lägga under sig ammoniterna.

15 Herren ska låta Egyptens havsvik torka ut,
gripa tag i Eufratfloden genom sin heta vind,
så att den delas i sju småfloder,
som går att ta sig över torrskodd till fots.

16Det ska finnas en rak väg
för den rest av hans folk
som är kvar från Assyrien,
på samma sätt som för Israels folk
när de kom från Egypten.

Isaiah 12

Lovsång till Herren

1Den dagen ska du säga:
”Jag prisar dig, Herren!
Du var vred på mig,
men din vrede är över,
och nu har du tröstat mig.

2Ja, Gud är min räddning,
jag är trygg och inte rädd,
för Herren är min starkhet och min sång.
Han har blivit min räddning.

3Med glädje ska ni ösa vatten
ur räddningens källor.”

4Den dagen ska ni säga:
”Prisa Herren,
åkalla honom!
Gör hans gärningar kända bland folken,
förkunna hans upphöjda namn.

5Sjung till Herrens ära,
för det härliga han har gjort,
låt det bli känt över hela jorden.

6Ropa och sjung av glädje,
ni som bor på Sion,
för stor är han som bor mitt ibland er,
Israels Helige.”
Copyright information for SweNUB