Joshua 13

Fördelningen av löfteslandet

(13:1—21:45)

Stammarna får sina områden

Ytterligare områden att erövra

1Josua var nu en mycket gammal man och Herren sa till honom:”Du har nu blivit gammal och fortfarande återstår en stor del av landet att erövra.

2Det som återstår är filistéernas alla landområden och allt geshureiskt land 3från Shichor öster om Egypten och Ekrons område i norr som räknas som kanaaneiskt land, det som filistéernas fem hövdingar regerar över, nämligen Gaza, Ashdod, Ashkelon, Gat och Ekron. Även avvéernas område hör dit 4i söder och allt kanaaneiskt land från Meara som tillhör sidonierna och ända till Afek till amoréernas område, 5gevaléernas land och hela Libanontrakten från Baal-Gad nedanför berget Hermon till Levo-Hamat.

6Hela bergsbygdens invånare från Libanon till Misrefot Majim med sidoniernas områden ska jag driva bort för israeliternas skull, så lotta ut landet som egendom åt Israel, precis som jag befallt dig. 7Dela nu ut landet som egendom åt de nio stammarna och den ena hälften av Manasses stam.”

Landet öster om Jordan delas upp

8Den andra hälften av Manasses stam och Rubens och Gads stammar hade redan slagit sig ner i sina områden på östra sidan av Jordan, för Mose, Herrens tjänare, hade gett dem detta område.

9Det sträckte sig från Aroer vid floden Arnon med staden i dalen inräknad och över Medevaslätten till Divon. 10Det omfattade också alla de städer som tillhört amoréernas kung Sichon som regerade i Heshbon och sträckte sig ända bort till ammoniternas område. 11Vidare hörde Gilead och geshuréernas och maakatéernas område dit samt hela Hermons bergsbygd och hela Bashan fram till Salka 12och dessutom det område som tillhört kung Og i Bashan som regerade i Ashtarot och Edrei. Han var bland de sista av rafaéerna vilka Mose hade slagit och drivit bort. 13Men Israels folk drev inte bort geshuréerna och maakatéerna som än idag bor kvar bland israeliterna.

14Han gav dock inte Levis stam något landområde. De fick istället de eldoffer som frambars inför Herren, Israels Gud, enligt hans löfte till dem.

15Mose hade tilldelat Rubens stam följande område, efter deras släkter.

16Det sträckte sig från Aroer vid floden Arnon med staden i dalen inräknad och över Medevaslätten 17till Heshbon och de andra städerna på slätten, Divon, Bamot Baal, Bet Baal Meon, 18Jahas, Kedemot, Mefaat, 19Kirjatajim, Sivma, Seret Hashachar på berget i dalen, 20Bet Pegor samt Pisgas sluttningar och Bet Hajshimot 21och också de övriga städerna på slätten, hela riket som tillhört den amoreiske kungen Sichon som hade bott i Heshbon och besegrats av Mose tillsammans med de midjanitiska hövdingarna Evi, Rekem, Sur, Hur och Reva, Sichons furstar, som bodde i landet. 22Israels folk hade också dödat spåmannen Bileam, Beors son. 23Floden Jordan utgjorde gräns för Rubens stam. Detta var rubeniternas egendom, efter deras släkter, med städer och byar.

24Mose gav landområden också till Gads stam, efter deras släkter.

25Området omfattade Jaser och alla städer i Gilead och hälften av ammoniternas land ända till Aroer i närheten av Rabba. 26Det sträckte sig också från Heshbon ända till Ramat Hammispa och Betonim och från Machanajim ända till Lo Devars område. 27I dalen fick de Bet Haram, Bet Nimra, Suckot, Safon, resten av landet som tillhört kung Sichon i Heshbon. Floden Jordan utgjorde gränsen upp till änden av Gennesaretsjön till flodens östra sida. 28Detta var gaditernas egendom, efter deras släkter, med städer och byar.

29Mose hade gett följande område till den ena hälften av Manasses stam, efter dess släkter.

30Deras område sträckte sig norrut från Machanajim och omfattade hela Bashan, kung Ogs tidigare kungadöme, och alla Jairs sextio städer i Bashan. 31Hälften av Gilead med kung Ogs huvudstäder Ashtarot och Edrei gavs åt ena hälften av ättlingarna till Makir, Manasses son, efter deras släkter.

32På detta sätt delade Mose landet öster om Jordan på Moabs hedar mitt emot Jeriko. 33Men Mose hade inte tilldelat Levis stam något område, för Herren, Israels Gud, var deras egendom, så som han hade lovat dem.